Sverigedemokraterna i Klippan | Sverigedemokraterna i Klippan | Sida 4

Sverigedemokraterna Klippan

Hej och välkommen till Sverigedemokraterna Klippan

Vi hoppas att ni får en trevlig vistelse på vår sida.

Jonas Luckmann

Ordförande, presskontakt styrelsen

Mail: jonas.luckmann@sd.se

 

Mats Andersson

Vice ordförande

Mail: mats.andersson@sd.se

 

Åsa Edvardsson

Vice gruppledare fullmäktigegruppen

Mail: asa.edvardsson@sd.se

 

 

Postadress:

Sverigedemokraterna Klippan

c/o Sverigedemokraterna Skåne
Box 50103
202 11 Malmö

Skicka e-post till föreningen

  • SD Klippan vill att det ska finnas juridiskt stöd för beslut om partistöd

    Av therese.borg den 8 december, 2016
    0

    Under kommunstyrelsens sammanträde 7/12 skulle beslut fattas om utbetalning av lokalt partistöd för 2017.

    Vi i SD Klippan lämnade ett ändringsyrkande med anledning av att det saknas juridiskt stöd för det beslut som var föreslaget.

    Efter en hel del diskussioner, i vilka vi till en stor del fick rätt i vårt påpekande om att det föreslagna beslutet saknade juridiskt stöd, var det flera som ville återremittera ärendet för att ta en närmare titt på vad juridiken säger.

    Vi valde i det läget att ställa oss bakom en återremiss istället för att vidhålla vårt ändringsyrkande. Kan det bli än mer klargjort vad som gäller innan beslut fattas så är det bara positivt för samtliga berörda. Tack vare att vi inledningsvis yrkade på en ändring fattades åtminstone inget felaktigt beslut och det får vi vara nöjda med för tillfället. Vi har också gott hopp om att något felaktigt beslut inte heller kommer att fattas när ärendet kommer tillbaka till kommunstyrelsen i ett senare skede.

    Läs vårt ändringsyrkande nedan, eller genom att klicka på följande länk: Ändringsyrkande angående partistöd. 

     

    Ändringsyrkande

     

    Kommunstyrelsen 2016-12-07

    Ärende 17. Utbetalning lokalt partistöd för år 2017.

     

    Punkt 2 i förslag till beslut lyder ”Förutsättning för utbetalning är att respektive part lämnat in granskning av hur det erhållna partistödet använts och att Kommunfullmäktiges presidium inte haft något att erinra.”

     

     

    Då nuvarande skrivelse inte har juridiskt stöd yrkar vi på att denna punkt ändras till följande:

    Förutsättning för utbetalning är att respektive part lämnat in granskning av hur det erhållna partistödet använts.

     

     

    Som grund för vårt yrkande har vi dels vårt eget partis kontakt med en advokatbyrå som klargjort följande:

    Enligt Kommunallag (1991:900) 2 kap. 11 § föreligger en skyldighet för mottagare av partistöd att lämna en skriftlig redovisning som visar att stödet har använts för stödets ändamål, d.v.s. att stärka partiernas ställning i den lokala demokratin. Syftet med redovisningen är att allmänhet och medier skall kunna granska hur partierna använder det utbetalade partistödet.

     

    Det kan vidare konstateras att lagen saknar sanktionsmöjligheter och att redovisningens innehåll inte ska läggas till grund för något eget ställningstagande från fullmäktiges sida om hur partistödet använts. Även om en ingiven redovisning skulle visa att en mottagare bryter mot ändamålskravet på ett sätt som t.ex. står i strid med lokaliseringsprincipen finns det således inte någon laglig rätt för fullmäktige att återkräva stödet eller stoppa framtida utbetalningar.

     

    Det kan följaktligen konstateras att kommunerna saknar lagstöd för att efterkontrollera hur utbetalat lokalt partistöd använts, och sedan utifrån denna granskning sanktionera om att ej betala ut framtida lokalt partistöd.

     

    Vi har vidare tagit del av ett mejl från Helena Linde, förbundsjurist vid avdelningen för juridik, SKL. Hon skriver bl a följande i sitt mejl:

     

    När det gäller partistödet är det min utgångspunkt att fullmäktige vid behandlingen av ärendet om utbetalning inte ska pröva innehållet i redovisningen – endast kontrollera att en redovisning har lämnats. Det kan verka underligt i ljuset av att kompetensenligheten är förknippad med att det stöd som får lämnas till enskilda partier ska gå till ett lokalt ändamål.

     

    Men. När man ger sig in i frågan om att bedöma innehållet i redovisningen framtvingas en politisk bedömning av ett annat partis användning och det kommer att leda till många mycket kritiska gränsdragningsfrågor. Jag föreslår därför att man konsekvent avstår från att placera sig på detta sluttande plan.

     

     

    För Sverigedemokraterna Klippan

    Therese Borg

     

  • Motion om att möjliggöra en dagsaktuell politisk debatt avslogs

    Av therese.borg den 8 december, 2016
    0

    För en tid sedan lämnade SD Klippans Therese Borg in en motion om att möjliggöra en dagsaktuell politisk debatt. Syftet var att föra upp en frågestund på fullmäktiges dagordning och att få lämna in interpellationer och frågor lite närmare inpå fullmäktiges sammanträden.

    Motionen behandlades på kommunstyrelsens sammanträde 7/12 och avslogs då, vilket våra representanter reserverade sig emot.

    Läs motionen och reservationen i löpande text nedan, eller som pdf-filer genom att klicka på följande länkar:

    Motion. Möjliggör en dagsaktuell politisk debatt.

    Reservation angående att möjliggöra en dagsaktuell politisk debatt. 

     

    Motion till kommunfullmäktige

    Möjliggör en dagsaktuell politisk debatt.

     

    I den arbetsordning som idag gäller för kommunfullmäktige anges att en interpellation måste lämnas in 14 dagar före det kommunfullmäktigesammanträde vid vilken den ska besvaras. För en fråga gäller en vecka före det kommunfullmäktigesammanträde vid vilken den ska besvaras.

     

    All respekt för att den politiker som en fråga eller interpellation ställs till behöver rimlig tid på sig för att ge ett svar, skriftligt till en interpellation eller muntligt till en fråga. Men en respektive två veckor är alldeles för lång tid. De politiker som frågor eller interpellationer ställs till är som regel arvoderade som heltids – eller deltidspolitiker och har därmed arvoderad tid avsatt för sina politiska uppdrag. Inom denna arvoderade tid borde det finnas utrymme för att svara på interpellationer och frågor inom en avsevärt mycket kortare tid än idag.

     

    Vi har ett exempel från verkligheten som följer av den nuvarande arbetsordningen. En interpellation om en i allra högsta grad dagsaktuell fråga av stort intresse, inte bara för oss som fritidspolitiker utan också för medborgarna, lämnas in en vecka före nästa kommunfullmäktigesammanträde, i maj. Svar på interpellationen kommer inte att ges förrän i augusti, drygt tre månader senare.

     

    Låt säga att det hade handlat om februari istället, som en interpellation om en väldigt dagsaktuell fråga hade lämnats in en vecka före nästa kommunfullmäktigesammanträde. I det läget hade svar dröjt i över en månad.

     

    Visst kan det ibland gå att ställa en fråga istället, en vecka före nästa kommunfullmäktigesammanträde, om det handlar om väldigt dagsaktuella frågor. Men om frågan är alltför komplicerad räcker det inte med ett muntligt svar. Det behövs mer än så. Ett ordentligt underlag.

     

    Vidare kan ibland dagsaktuella frågor uppmärksammas 4-5 dagar innan nästa kommunfullmäktigesammanträde. Om dessa då lämnas in snarast i form av fråga istället för interpellation, 4 dagar innan sammanträdet i fullmäktige, får frågeställaren ändå vänta i över en månad på svar.

     

    I jämförelse med många andra kommuner är väntetiderna på svar orimligt långa. I många kommuner kan en interpellation lämnas in mellan 3-4 dagar till 1 vecka före ett sammanträde i kommunfullmäktige för att besvaras på detta sammanträde. En fråga kan ofta lämnas in 1-3 dagar före ett sammanträde för att besvaras på detta sammanträde. Men i Klippan ska vi vänta på svar i 1-3 månader, drygt, om vi lämnar in frågor och interpellationer med samma framförhållning eller ännu bättre framförhållning än i många andra kommuner.

     

    Vidare så finns det i ett antal kommuner ytterligare en form av frågehantering, som är avsedd för att kunna få svar på högaktuella frågor i kommunala angelägenheter helt utan föregående ärendehantering. Helt enkelt en punkt på dagordningen där det är fritt fram att ställa korta frågor och genast få korta svar, utan att det krävs att en skriftlig frågeställning lämnas in på förhand. Med korta frågor och svar avses i flera kommuner en mycket begränsad tidsåtgång. 1 minut eller 2 för att ställa frågan, och lika lång tid för att besvara den.

     

    Sammanfattningsvis: Att dagsaktuella frågor som rör vår kommun, vare sig de ställs som fråga eller interpellation, i många fall inte besvaras på mellan en dryg månad och drygt tre månader, är att omöjliggöra en sund politisk debatt kring sådant som sker i vår kommun i dagsläget.

     

    För att vitalisera demokratin och öppna upp för möjligheten att i kommunfullmäktige kunna debattera sådant som är högaktuellt medan det fortfarande är aktuellt, med eller utan skriftliga frågeställningar och svar, föreslås kommunfullmäktige besluta:

     

    att revidera arbetsordningen för kommunfullmäktige avseende interpellationer, på sådant sätt att en interpellation som lämnas in en vecka före kommunfullmäktigesammanträde, ska besvaras på närmast förestående kommunfullmäktigesammanträde.

     

    att revidera arbetsordningen för kommunfullmäktige avseende frågor, på sådant sätt att en fråga som lämnas in fyra dagar före kommunfullmäktigesammanträde ska besvaras på närmast förestående kommunfullmäktigesammanträde.

     

    att ”Frågestund i aktuella kommunala angelägenheter” läggs till som en stående punkt på kommunfullmäktiges dagordning i syfte att kunna ställa korta frågor och få korta svar (med korta avses av det bara ska ta någon/några minut/er att ställa frågan och ge svaret) under sammanträdet, utan att på förhand ha behövt lämna in en skriftlig frågeställning.

     

     

    För Sverigedemokraterna Klippan

    Therese Borg

     

    Reservation

    Kommunstyrelsen 2016-12-07

    Ärende 21. Motion om att möjliggöra en dagsaktuell politisk debatt.

     

    I motionen föreslogs ett antal revideringar av kommunfullmäktiges arbetsordning. Samtliga föreslagna revideringar syftade till att kunna dryfta aktuella politiska frågor medan de är högaktuella istället för att ibland behöva avvakta politisk debatt i frågorna under längre tid. Kanske så pass lång tid att frågorna inte längre är aktuella, alternativt att svar fått sökas på annat håll än från ansvariga inom politiken.

     

    Förslagen som återges nedan kan inte ses som orimliga på något sätt, utan är en klar förbättring av nuvarande arbetsordning utan att för den skull innebära någon förändring som leder till en extrem arbetsbörda och orimlig press på nämnders och kommunstyrelsens ordförande:

     

    att revidera arbetsordningen för kommunfullmäktige avseende interpellationer, på sådant sätt att en interpellation som lämnas in en vecka före kommunfullmäktigesammanträde, ska besvaras på närmast förestående kommunfullmäktigesammanträde.

     

    att revidera arbetsordningen för kommunfullmäktige avseende frågor, på sådant sätt att en fråga som lämnas in fyra dagar före kommunfullmäktigesammanträde ska besvaras på närmast förestående kommunfullmäktigesammanträde.

     

    att ”Frågestund i aktuella kommunala angelägenheter” läggs till som en stående punkt på kommunfullmäktiges dagordning i syfte att kunna ställa korta frågor och få korta svar (med korta avses av det bara ska ta någon/några minut/er att ställa frågan och ge svaret) under sammanträdet, utan att på förhand ha behövt lämna in en skriftlig frågeställning.

     

    Vi yrkade bifall till vår motion, men kommunstyrelsen valde att avslå den varför vi reserverar oss mot beslutet.

     

     

    För Sverigedemokraterna Klippan

    Therese Borg

  • SD Klippan motsatte sig skrivning om ”ras” i biblioteksplan

    Av therese.borg den 8 december, 2016
    0

    Under kommunstyrelsens sammanträde 7/12 handlade ett ärende om att anta en biblioteksplan för kommunen. SD Klippan lämnade in fyra stycken ändringsyrkanden angående planen. Se dem i löpande text längre ner i inlägget eller läs dem som pdf-fil genom att klicka på följande länk: Ändringsyrkanden angående Biblioteksplan. KS-2016-12-07

    Inget av yrkandena bifölls och det slutade med att våra representanter reserverade sig mot att planen antogs. Reservationen kan läsas i löpande text längre ner i inlägget, eller som pdf-fil genom att klicka på följande länk: Reservation angående Biblioteksplan. KS-2016-12-07

    Dock gjordes en liten ändring till det bättre i biblioteksplanen, som ett resultat av ett av våra yrkanden, även om ändringen som gjordes inte var i närheten av tillfredsställande.

    Ändringen som gjordes bestod i att formuleringen ”Alla som besöker biblioteket ska bemötas lika oberoende av ålder, kön, religion eller ras” ändrades till ”Alla som besöker biblioteket ska bemötas lika oberoende av ålder, kön, religion eller etnicitet.”

    Det är visserligen väldigt bra att ordet ”ras” på SD:s initiativ togs bort ur formuleringen och ersattes med ”etnicitet”. Problematiskt är dock att formuleringen faktiskt bara säger att vissa grupper i samhället ska behandlas lika, medan det finns ett stort antal grupper som är utelämnade i formuleringen och därmed tydligen inte omfattas av likabehandlingen. I normalfallet (om man nu tycker att man måste dela upp människor i grupper i likabehandlingssyfte) brukar man som ett minimum åtminstone ange de olika diskrimineringsgrunderna när det kommer till likabehandling, men i biblioteksplanen har man bortsett från en stor del av dessa diskrimineringsgrunder. Detta trots att det bara är två månader sedan kommunstyrelsen antog en plan för arbete mot diskriminering och kränkande särbehandling och i den slog fast följande:

    Vi ska, på kort och lång sikt, prioritera arbete med att motverka diskriminering, oavsett funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion, kön eller ålder.

    Biblioteksplanen följer alltså inte ens den plan för arbete mot diskriminering och kränkande särbehandling som kommunstyrelsen själv antagit, och detta står den politiska majoriteten bakom. Pinsamt rent ut sagt! Att först besluta att anta en plan som ska följas, och sedan besluta att bryta mot det man själv antagit genom att i det här fallet inte inkludera människor med funktionshinder, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet (eller några andra grupper av människor för den delen) i den likabehandling som ska ges vid besök på biblioteket.

    Vårt eget yrkande angående formuleringen var enkelt och utgick från att alla ska behandlas lika och att det inte behöver radas upp en mängd grupperingar för att klara av något så självklart som att ge ett bra bemötande till bibliotekets besökare, alldeles oavsett vilka de är. Vi ville därför se följande enkla formulering: ”Alla som besöker biblioteket ska bemötas lika.”.

    Vi fick stöd från KlippanAlliansen för vårt förslag på formulering, men kom efter kort diskussion med dem fram till en annan formulering som var bättre och som vi tillsammans stod bakom: ”Alla som besöker biblioteket ska bemötas likvärdigt.”.

    Majoriteten ställde sig alltså inte bakom denna formulering, som hade inneburit att ALLA människor som besöker biblioteket ska behandlas likvärdigt. Istället drev de igenom en formulering som innebär att vissa grupper av människor ska behandlas lika men att det inte är så noga med de som faller utanför formuleringen. Detta kan väl sammanfattas med att det ibland blir väldigt tydligt vad olika partier har för människosyn…

     

    Våra övriga ändringsyrkanden rörde främst bibliotekens verksamhet med avseende på språkundervisning och vilka språk som de ska synliggöra. För dessa yrkanden fick vi inget stöd alls, och som tidigare nämnts reserverade vi oss mot att biblioteksplanen antogs utan dessa ändringar.

     

    Ändringsyrkanden

    Kommunstyrelsen 2016-12-07

    Ärende 4. Biblioteksplan 2016-2019.

     

     

    Ändringsyrkande 1:

    I Biblioteksplanen, på sidan 2, står följande:

    ”Alla som besöker biblioteket ska bemötas lika oberoende av ålder, kön, religion eller ras.”

     

    Denna formulering är lindrigt uttryckt anmärkningsvärd. Att år 2016 använda ordet ”ras” i en biblioteksplan är snudd på bisarrt, och ger åtminstone oss i SD väldigt obehagliga känslor.

     

    Att det finns en tragisk historia av rasbiologiskt tänkande i Sverige är förhoppningsvis alla väl medvetna om. Historien borde dock ha gett insikt om att det leder till väldigt obehagliga följder när samhället (med somliga politikers godkännande och till och med uppmaning) sätter rasetikett på människor utifrån ett sådant tänkande.

     

    Klippans kommun borde ha det goda omdömet att avstå från att skriva om eller prata om människor utifrån ett rasbiologiskt perspektiv! Ska det överhuvudtaget nämnas något i en biblioteksplan om människors ursprung, hur irrelevant ursprung än kan anses vara i sammanhanget bemötande vid besök på ett bibliotek, finns det lämpligare ord att använda, t ex etnicitet.

     

    Dock finns ytterligare ett problem med nämnda formulering, och det är att enbart vissa grupper av människor nämns. Innebär det att grupper som INTE nämns inte behöver behandlas lika? T ex med grund i funktionsnedsättning eller sexuell läggning eller politisk åsikt, som inte alls nämns angående likabehandling?

     

    Det borde vara väldigt enkelt och självklart att ALLA ska behandlas lika, och att det inte ska vara nödvändigt att peka ut en lång rad grupper som ska innefattas av denna likabehandling.

     

    Med anledning av det som framförts ovan yrkar vi på:

    att formuleringen ”Alla som besöker biblioteket ska bemötas lika oberoende av ålder, kön, religion eller ras.” på sidan 2 i Biblioteksplanen ändras till: Alla som besöker biblioteket ska bemötas lika.

     

     

    Ändringsyrkande 2 och 3.

    I biblioteksplanen, sidan 6, anges följande som ett mål: ”Att vara en resurs i arbetet med språkutveckling och mångspråkighet för personer med annat modersmål än svenska.” Vidare anges i den löpande texten, sidan 4, att biblioteken anordnar språkcafé och språkkurser.

     

    Bibliotekslagen säger följande angående prioriterade grupper:

    5 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på

    • de nationella minoritetsspråken,
    • andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och
    • lättläst svenska.

     

    Det nämnda målet tillsammans med det som anges i den löpande texten på sidan 4 om att biblioteken anordnar språkcafé och språkkurser går långt utöver vad lagen kräver och innebär en pedagogisk insats snarare än att ”ägna särskild uppmärksamhet” samt att tillhandahålla litteratur på flera språk och lättläst svenska.

     

    Avsevärda medel, både i form av tid och pengar, läggs idag på inlärning av svenska och andra språk genom förskola, grundskola, gymnasieskola, högskola/universitet och SFI, vilket är en naturlig följd av att dessa utbildningsinstanser ska stå för just den pedagogiska insatsen. Det ska inte ett bibliotek göra. Biblioteket har enligt bibliotekslagen andra uppgifter, däribland att tillhandahålla litteratur och på så vis bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Av just det skälet är det också bibliotekarier som jobbar på våra bibliotek, inte pedagoger. Pedagogerna hittar vi istället inom utbildningsväsendet.

     

    Det stöd för språkinlärning, vare sig det handlar om svenska eller andra språk, som redan tillhandahålls genom utbildningsväsendet och etableringsinsatser bör räcka. Biblioteken ska inte avsätta ytterligare medel vare sig i form av tid eller pengar eller lokaler till detta i form av språkcaféer, språkkurser eller andra verksamheter som har språkinlärning som syfte. För den som har egenintresse av att lära sig språk och som inte kan få detta intresse tillgodosett genom förskola, grundskola, gymnasieskola, högskola/universitet eller SFI finns olika former av språkkurser att anmäla sig till på egen bekostnad istället för på skattebetalarnas.

     

    Med anledning av det som framförts ovan yrkar vi på:

    att målet ”Att vara en resurs i arbetet med språkutveckling och mångspråkighet för personer med annat modersmål än svenska.” på sidan 6 ändras till Att vara en naturlig mötesplats där människor med annat modersmål än svenska, i samband med att de tar del av bibliotekets traditionella tjänster, ges möjlighet att kommunicera med personer som har svenska som modersmål.

     

    att den löpande texten under rubriken ”Bibliotekets verksamhet” på sidan 4 ändras så att det framgår att språkcafé och språkkurser har anordnats men ska upphöra då dessa är pedagogiska insatser snarare än bibliotekstjänster.

     

     

    Ändringsyrkande 4.

    Biblioteken drivs med hjälp av skattemedel och ska då göra så stor nytta som möjligt för så många som möjligt. Det som är till så stor nytta som möjligt för alla när det handlar om språk är att svenskan och de nationella minoritetsspråken prioriteras och lyfts fram i och genom skattefinansierad verksamhet, eftersom dessa språk har en självklar särställning i Sverige både historiskt och kulturellt. För den som har annat modersmål än svenska och försöker lära sig svenska är det också oerhört viktigt att i så hög utsträckning som möjligt komma i kontakt med det svenska språket, snarare än med andra språk. Kommunen och därmed biblioteken behöver hjälpa till med att lyfta fram det svenska språket så mycket som möjligt inför de som har annat modersmål än svenska och behöver stimulans i sin svenska språkutveckling. Detta givetvis utan att ta på sig utbildningsväsendets pedagogiska roll.

     

    Med anledning av det som framförts ovan yrkar vi på:

    att formuleringen ”Spegla Klippans språkliga mångfald inklusive minoritetsspråken genom medierna.” på sidan 6 ändras till Spegla svenska språket och minoritetsspråken i Klippan genom medierna.

     

     

    För Sverigedemokraterna Klippan

    Therese Borg

     

     

     

    Reservation

    Kommunstyrelsen 2016-12-07

    Ärende 4. Biblioteksplan 2016-2019.

     

    Vi lämnade in 4 stycken ändringsyrkanden angående Biblioteksplanen.

     

    Yrkandena löd i sin korthet, utan de ursprungliga motiveringarna, enligt följande:

    1. att formuleringen ”Alla som besöker biblioteket ska bemötas lika oberoende av ålder, kön, religion eller ras.” på sidan 2 i Biblioteksplanen ändras till: Alla som besöker biblioteket ska bemötas lika.
    2. att målet ”Att vara en resurs i arbetet med språkutveckling och mångspråkighet för personer med annat modersmål än svenska.” på sidan 6 ändras till Att vara en naturlig mötesplats där människor med annat modersmål än svenska, i samband med att de tar del av bibliotekets traditionella tjänster, ges möjlighet att kommunicera med personer som har svenska som modersmål.
    3. att den löpande texten under rubriken ”Bibliotekets verksamhet” på sidan 4 ändras så att det framgår att språkcafé och språkkurser har anordnats men ska upphöra då dessa är pedagogiska insatser snarare än bibliotekstjänster.
    4. att formuleringen ”Spegla Klippans språkliga mångfald inklusive minoritetsspråken genom medierna.” på sidan 6 ändras till Spegla svenska språket och minoritetsspråken i Klippan genom medierna.

     

    När det gäller det första ändringsyrkandet, angående ordet ”ras”, fick vi stöd från Klippanalliansen om att ett sådant ord inte skulle finnas med och om att det räcker bra med att vi ska behandla alla lika. Vi enades dock efter en stunds diskussion om att ändra ordet ”lika” till ”likvärdigt”, och hamnade därmed i ett gemensamt yrkande med följande lydelse: Alla som besöker biblioteket ska bemötas likvärdigt.

     

    Vårt yrkande möttes dock av ett annat ändringsyrkande från Socialdemokraterna, i vilket ordet ”ras” skulle ersättas med ”etnicitet”, men formuleringen i övrigt skulle vara densamma.

     

    Detta är problematiskt då många olika grupper av människor inte inkluderas i en sådan formulering, och därmed, om man nu ska tolka det skrivna bokstavligt, får behandlas annorlunda än andra. Faktum är att formuleringen inte ens tar hänsyn de olika diskrimineringsgrunderna, vilket måste anses anmärkningsvärt utifrån att kommunen nyligen antog en plan för att motverka alla former av diskriminering utifrån just dessa grunder.

     

    Efter votering visade det sig att vårt och Klippanalliansens gemensamma yrkande på omformulering inte bifölls, varför vi reserverar oss mot beslutet. Även om vi får vara glada att vårt yrkande åtminstone gav det positiva resultatet att ordet ras nu inte längre kommer att finnas med i Biblioteksplanen.

     

    När det gäller yrkandena 2-4 bifölls inte de heller, vilket vi därmed också reserverar oss emot. Bibliotek bör i första hand vara just bibliotek, inte pedagogiska institutioner för språkinlärning. Vidare bör det svenska språket (och minoritetsspråken) snarare än andra språk så långt som möjligt lyftas fram, för att ge nyanlända så mycket kontakt som möjligt med det språk de behöver lära sig för att komma in i samhället.

     

    Avslutningsvis bifölls planen som helhet utan någon av våra föreslagna ändringar, varför vi reserverar oss även mot det.

     

     

    För Sverigedemokraterna Klippan

    Therese Borg

  • Obesvarad motion ansågs besvarad

    Av therese.borg den 8 december, 2016
    0

    För en tid sedan lämnade SD Klippans Therese Borg in en motion som syftade till att underlätta delaktighet i demokratin och säkerställa likvärdiga rättigheter, detta med avseende på politikers rätt till kommunal barnomsorg i samband med utövandet av politiska uppdrag.

    Vårt demokratiska system bygger på att det finns människor som kan och vill vara politiskt aktiva. Utan dessa människor faller hela det demokratiska systemet. Vår demokrati gynnas dessutom av att så många grupper som möjligt i samhället finns representerade i  politiken, eftersom de bidrar med olika perspektiv, kunskaper och erfarenheter som ger bred grund att utgå från inför viktiga beslut.

    Demokratiutredningen 2016 gör följande bedömning:

    ”Kommuner och landsting kan underlätta för förtroendevalda med barn i behov av tillsyn genom att besluta om mer generösa regler för förskola och barnomsorg.”

    Det är i ljuset av detta motionen ska betraktas. Att så många som möjligt ska ha möjlighet att vara delaktiga i demokratin genom politiskt engagemang, däribland föräldrar till barn i olika åldrar. Då måste det också finnas rimliga lösningar på hur barnen ska ges omsorg medan föräldrarna deltar i politiska sammanträden och liknande. I Klippan saknas dessa rimliga lösningar i dagsläget, varför motionen lämnades in. (Läs motionen i sin helhet här eller som löpande text längre ner i inlägget: Motion om att säkerställa likvärdiga rättigheter och underlätta delaktighet i demokratin)

    Igår kväll (7/12) fanns motionen med på dagordningen under kommunstyrelsens sammanträde. Arbetsutskottets förslag till beslut var att motionen skulle anses besvarad, utifrån ett svar som inte alls berörde motionens faktiska förslag. Istället innehöll svaret enbart information om kommunens regler för att få ut ersättning för barntillsyn som den förtroendevalda ordnat privat (vilket sannolikt blir dyrare för kommunen än att erbjuda plats i den kommunala barnomsorgen), istället för genom kommunal barnomsorg. Med ett andra ord ett svar som inte alls var ett svar.

    Vi i SD yrkade på att motionen skulle återremitteras för att få ett ordentligt svar. Tyvärr blev det inte så. Kommunstyrelsen beslutade istället att anse motionen besvarad, och det reserverade vi oss emot. Läs reservationen nedan, eller som pdf genom att klicka på följande länk: Reservation angående att säkerställa likvärdiga rättigheter och underlätta delaktighet i demokratin. 

     

     

     

    Reservation

    Kommunstyrelsen 2016-12-07

    Ärende 19. Motion om att säkerställa likvärdiga rättigheter och underlätta delaktighet i demokratin.

     

    I motionen redogjordes för att det med kommunens nuvarande regelverk tillämpas olika regler för olika politiker när det gäller rätt till kommunal barnomsorg för politiska uppdrag. Detta med anledning av att rätt till barnomsorg för politiska uppdrag beslutas av varje enskild rektor, för att den centrala barnomsorgsenheten inte får bevilja detta utan enbart får bevilja barnomsorg för arbete eller studier.

     

    I motionen lyftes också ett antal i sammanhanget relevanta frågeställningar av retorisk art fram:

    1.Om en rektor i centrala Klippan säger ja till fritidshem för politiskt engagemang, medan en rektor i låt säga Östra Ljungby säger nej, var finns då likabehandlingen av kommunens medborgare? Ska en politiskt engagerad person eventuellt behöva flytta med sitt barn från en del av kommunen till en annan för att få rätt till fritidshem enstaka dagar i syfte att kunna vara aktiv i demokratin i kommunen/regionen/landet?

    2.Gäller samma hårda regler om att fritids bara beviljas för arbete eller studier oavsett vem det handlar om, eller omfattningen av det politiska uppdraget? T ex.

    Ett kommunalråd i Klippan behöver ha sina barn på fritids för att kunna sköta sitt politiska uppdrag, som också utgör enda inkomst. Beviljas kommunalrådet fritids på central nivå eller behöver kommunalrådet hoppas på att rektor förstår situationen, alternativt avstå uppdraget eller flytta till en annan del av kommunen där rektor ger annat besked?

    En invånare i Klippan blir regionråd och har hela sin inkomst genom det uppdraget. Beviljas regionrådet fritids på central nivå eller behöver regionrådet hoppas på att rektor förstår situationen, alternativt avstå uppdraget eller flytta till en annan del av kommunen där rektor ger annat besked? Eller kanske till och med flytta till en annan kommun?

    En invånare i Klippan blir riksdagsledamot och ordnar med barnpassning 3 dagar i veckan vid de tider på dygnet då fritids inte är öppet. Beviljas riksdagsledamoten fritids på central nivå eller behöver riksdagsledamoten hoppas på att rektor förstår situationen, alternativt avstå uppdraget eller flytta till en annan del av kommunen där rektor ger annat besked? Eller kanske till och med flytta till en annan kommun?

     

    3.Görs det skillnad på fritidspolitiker som har arbete (och genom det rätt till fritidsplacering) och de som inte har det? Det verkar åtminstone så! En fritidspolitiker som har arbete och tar ledigt från arbetet vissa dagar för att istället gå på politiska sammanträden har i regel sina barn på fritids ändå, enligt ordinarie schema. Detta verkar beviljas, på någon nivå. Men en person som är arbetslös och som har samma behov av barnomsorg enskilda dagar för politiska uppdrag kan alltså nekas den rätten, trots att det handlar om barnomsorg för precis samma sak. Detta trots att uppdragen troligen är viktigare för den som är arbetslös, både ur ett psykosocialt och ett ekonomiskt perspektiv, än för den som har arbete. På vilket sätt är detta likabehandling?

     

    Med utgångspunkt i ett regelverk som inte utgår från likabehandlingsprincipen utan som tvärtom är mycket godtyckligt, i de frågetecken som denna godtycklighet väcker, samt i demokratiutredningens konstaterande att demokratin gynnas av att ha mer frikostiga regler för barnomsorg, föreslogs följande i motionen:

     

    att ge Barn – och utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram ett regelverk som ger samtliga politiskt engagerade invånare i kommunen, oavsett grad av engagemang och oavsett om de har arbete eller inte, rätt till barnomsorg under barnomsorgens ordinarie öppettider, i samband med politiska och partianknutna aktiviteter som innebär arvodering.

     

    att ge Barn – och utbildningsnämnden i uppdrag att se över taxan för barnomsorg vid schemalagt utnyttjande av platsen enstaka dagar, i syfte att få taxan att stå i proportion till nyttjandegraden.

     

    Det svar som getts till motionen nämner inte med ett enda ord det som anges i förslagen, utan handlar istället om att fritidspolitiker ska ha rätt till ersättning för barnomsorg (som anlitas privat utanför den kommunala barnomsorgen) på vissa premisser. Med andra ord gavs alltså inget svar alls.

     

    Med anledning av detta yrkade vi på att motionen skulle återremitteras för att besvaras utifrån de faktiska förslagen. Vårt återremissyrkande bifölls dock inte, och kommunstyrelsen beslutade att anse motionen besvarad. Detta reserverar vi oss emot.

     

     

    För Sverigedemokraterna Klippan

    Therese Borg

     

     

     

     

    Motion till kommunfullmäktige

    Säkerställ likvärdiga rättigheter och underlätta delaktighet i demokratin

     

    Under ett antal år har det vid skilda tidpunkter getts olika budskap från såväl förskola som fritidshem angående rätten att ha barn på förskola eller fritidshem i samband med politiska uppdrag. Ibland har man fått betala för enskilda dagar. Ibland har det likställts med arbete och legat inom ordinarie schema eftersom det inneburit inkomst (arvode). Och helt plötsligt har inte rätt till barnomsorg alls funnits för dylika uppdrag. Budskapen har som sagt varierat. Kraftigt.

     

    Det senaste, nu under våren 2016, var följande scenario. Vi har en arbetslös, ensamstående mamma. Eftersom man inte har rätt till fritids som arbetslös sades fritidsplatsen för barnet upp så fort arbetslösheten infann sig, men besked gavs från anställd på enheten som sköter placeringar på fritidshem att det går bra att betala för enstaka dagar då fritidshem behövs för att mamman ska delta i politiska uppdrag, som inte bara innebär meningsfullhet genom samhällsengagemang, utan dessutom innebär social kontakt och en inkomst i form av arvode.

     

    När behov av fritids väl uppstod några veckor senare, för en eftermiddag, fick mamman dock annat besked. Hon hade INTE rätt till fritids för sitt barn mer än enskilda lovdagar, om inte barnet hade en fast plats på fritidshemmet.

     

    Förbryllad över alla dubbla budskap som kommit och gått under åren och i akut behov av barnomsorg kontaktade mamman den person som är ytterst ansvarig för fritidshemsplaceringar i kommunen. Budskapet efter en stunds samtal var tydligt. Plats på fritidshem kunde av denna person enbart beviljas för arbete eller studier. Att politiska uppdrag innebär inkomst (och även inkomstbortfall vid frånvaro) spelade ingen roll. Det kunde inte likställas med att ha arbete för en dag, t ex ett tillfälligt timvikariat för en dag. Plats på fritidshem kunde inte beviljas för politiska uppdrag, även om dessa utgjorde en väsentlig del av inkomsten.

     

    Detta trots att a-kassan skulle se det som samma sak. Arbete/arvoderat uppdrag är detsamma som en dag utan a-kassa för att man har annan inkomst den dagen.

     

    Det landade i ett klart besked. Rektor för det aktuella fritidshemmet kan, om det finns särskilda skäl, bevilja plats på fritidshem för annat än arbete eller studier.

     

    Mamman tog kontakt med rektor, som beviljade plats på fritids de dagar som mamman har politiska uppdrag. Och mamman har nu, tack vare en förstående rektor, en fritidshemsplacering som hon får betala ganska mycket för som arbetslös och ensamstående mamma, trots att barnet bara är där 2-5 eftermiddagar i månaden.

     

    Allt detta. De skilda budskapen under åren, att det på central nivå inte finns möjlighet att fatta beslut, att detta med att rätt till fritids för politiskt engagemang är delegerat till varje enskild rektor utifrån en individuell bedömning, väcker många frågor och mycket oro. Plus att kostnaden för en fritidshemsplacering enstaka dagar inte alls står i proportion till nyttjandegraden.

     

    Vad gäller egentligen? Behandlas alla likadant? På vilket sätt gör Klippan något alls för att stärka demokratin?

     

    Budskapet som mamman fick var: Fritidshem beviljas bara för arbete eller studier. Därutöver är det upp till varje enskild rektor att avgöra, om det finns särskilda omständigheter.

     

    Några retoriska frågor måste därför ställas:

    1.Om en rektor i centrala Klippan säger ja till fritidshem för politiskt engagemang, medan en rektor i låt säga Östra Ljungby säger nej, var finns då likabehandlingen av kommunens medborgare? Ska en politiskt engagerad person eventuellt behöva flytta med sitt barn från en del av kommunen till en annan för att få rätt till fritidshem enstaka dagar i syfte att kunna vara aktiv i demokratin i kommunen/regionen/landet?

    2.Gäller samma hårda regler om att fritids bara beviljas för arbete eller studier oavsett vem det handlar om, eller omfattningen av det politiska uppdraget? T ex.

     

    Ett kommunalråd i Klippan behöver ha sina barn på fritids för att kunna sköta sitt politiska uppdrag, som också utgör enda inkomst. Beviljas kommunalrådet fritids på central nivå eller behöver kommunalrådet hoppas på att rektor förstår situationen, alternativt avstå uppdraget eller flytta till en annan del av kommunen där rektor ger annat besked?

    En invånare i Klippan blir regionråd och har hela sin inkomst genom det uppdraget. Beviljas regionrådet fritids på central nivå eller behöver regionrådet hoppas på att rektor förstår situationen, alternativt avstå uppdraget eller flytta till en annan del av kommunen där rektor ger annat besked? Eller kanske till och med flytta till en annan kommun?

    En invånare i Klippan blir riksdagsledamot och ordnar med barnpassning 3 dagar i veckan vid de tider på dygnet då fritids inte är öppet. Beviljas riksdagsledamoten fritids på central nivå eller behöver riksdagsledamoten hoppas på att rektor förstår situationen, alternativt avstå uppdraget eller flytta till en annan del av kommunen där rektor ger annat besked? Eller kanske till och med flytta till en annan kommun?

     

    3.Görs det skillnad på fritidspolitiker som har arbete (och genom det rätt till fritidsplacering) och de som inte har det? Det verkar åtminstone så! En fritidspolitiker som har arbete och tar ledigt från arbetet vissa dagar för att istället gå på politiska sammanträden har i regel sina barn på fritids ändå, enligt ordinarie schema. Detta verkar beviljas, på någon nivå. Men en person som är arbetslös och som har samma behov av barnomsorg enskilda dagar för politiska uppdrag kan alltså nekas den rätten, trots att det handlar om barnomsorg för precis samma sak. Detta trots att uppdragen troligen är viktigare för den som är arbetslös, både ur ett psykosocialt och ett ekonomiskt perspektiv, än för den som har arbete. På vilket sätt är detta likabehandling?

     

    Av allt att döma råder idag stor förvirring både bland personalen som arbetar centralt med att tilldela platser på fritidshem (eftersom mamman fått två olika besked från två olika personer på samma centrala enhet inom bara några veckor) och bland alla övriga inblandade. Ingen verkar riktigt bli klok på vad som gäller.

     

    Och de besked som getts från ytterst ansvarig för placeringar i fritidshem är verkligen nedslående. Ingen enda person i hela Klippans kommun ska ha rätt till fritids för inkomstbringande politiskt engagemang i någon form, varken som fritids, deltids eller – heltidspolitiker. Om inte en rektor är snäll nog att bevilja det, medan en annan rektor kanske inte gör det. För att fritids bara kan beviljas för arbete eller studier.

     

    På det hela taget en ordning som verkligen uppmuntrar människor till att INTE bli engagerade i vår demokrati. Åtminstone inte om de har barn. Vilket slår extra hårt mot alla ensamstående föräldrar (som oftast är kvinnor) och därmed även är ett bakslag gällande att skapa lika bra förutsättningar för kvinnor och män att vara delaktiga i politiken och inneha poster av viss betydelse.

     

    Demokratiutredningen 2016 gör följande bedömning:

     

    ”Kommuner och landsting kan underlätta för förtroendevalda med barn i behov av tillsyn genom att besluta om mer generösa regler för förskola och barnomsorg.”

     

    För att underlätta politiskt engagemang och gynna demokratin, för att bidra till jämställdhet i form av lika förutsättningar för kvinnor och män, och för att säkerställa likabehandling av alla kommunens medborgare föreslås kommunfullmäktige besluta:

     

    att ge Barn – och utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram ett regelverk som ger samtliga politiskt engagerade invånare i kommunen, oavsett grad av engagemang och oavsett om de har arbete eller inte, rätt till barnomsorg under barnomsorgens ordinarie öppettider, i samband med politiska och partianknutna aktiviteter som innebär arvodering.

     

    att ge Barn – och utbildningsnämnden i uppdrag att se över taxan för barnomsorg vid schemalagt utnyttjande av platsen enstaka dagar, i syfte att få taxan att stå i proportion till nyttjandegraden.

     

    För Sverigedemokraterna Klippan

    Therese Borg

     

  • SD säger nej till bidrag till Afghanska föreningen för alla

    Av therese.borg den 8 december, 2016
    0

    Under kvällen den 7 december sammanträdde Kultur – och fritidsnämnden. Vår ledamot i nämnden, Tommy Andersen, yrkade avslag i ett ärende som gällde att godkänna föreningen Afghanska föreningen för alla som bidragsberättigad och att ge dem ett startbidrag. Hans avslagsyrkande vann tyvärr inte gehör, så han reserverade sig mot beslutet.

    Reservationen kan läsas nedan, eller som pdf genom att klicka på följande länk. Reservation angående bidrag Afghanska föreningen för alla

    SD Klippan kommer att följa upp avslagsyrkandet i detta ärende med en översyn av om det finns fler föreningar som enligt oss inte borde få bidrag, och i så fall föreslå en generell ändring av reglerna för bidrag. När vi nu sagt nej till bidrag till Afghanska föreningen för alla ska vi givetvis också säga nej till bidrag för föreningar som är snarlika denna förening i sin framtoning och verksamhet.

     

     Reservation

    Kultur – och fritidsnämnden 2016-12-07

    Ärende 23. Ansökan om att bli en godkänd bidragsberättigad förening i kommunen.

     

    När vi läst i handlingarna rörande bidrag till Afghanska föreningen för alla har vi förstått att de vill göra några goda insatser såsom t ex att hjälpa nyanlända att lära sig simma och få dem att ”våga blanda sig med människor” genom att delta i olika fysiska aktiviteter. Detta ställer vi oss förstås positiva till. Det står också skrivet i handlingarna att föreningen är öppen för alla.

     

    Dock anges samtidigt att föreningens målgrupp är flyktingar i alla åldrar (muslimska kvinnor lyfts fram som extra prioriterade avseende att komma in i samhället) Vidare anges att föreningen har för avsikt att främja medlemmarnas etablering i det svenska samhället och att informera om det svenska samhället.

     

    Bara föreningens namn i sig ger nog samtliga invånare i kommunen, som inte läst orden om öppenhet för alla i föreningens stadgar och ansökningshandlingar, intryck av att det är en förening för afghaner och enbart afghaner. Detta kommer förstås att avspegla sig i medlemssammansättningen, som med största sannolikhet kommer att utgöras av just afghaner och inga eller ytterst få andra personer.

     

    Att föreningen dessutom har just flyktingar som målgrupp och prioriterar muslimska kvinnor inom den målgruppen är ytterligare tecken på att öppenhet för alla är mer av ord på papper än verklighet. Extra tydligt blir det att föreningen inte alls verkar för och i praktiken är öppen för alla, utan nästan enbart för nyanlända, när de anger att de har för avsikt att främja medlemmarnas etablering i det svenska samhället och att informera om det svenska samhället.

     

    Ska det behövas om föreningen är öppen även för svenskar? Behöver svenskar etableras i och informeras om det svenska samhället? Nej, det behöver svenskar knappast. Av allt att döma väntar sig de som startat afghanska föreningen precis samma sak som vi väntar oss: att svenska medlemmar kommer att lysa med sin frånvaro.

     

    Utifrån detta gör vi bedömningen att föreningen i realiteten INTE är öppen för alla. Hela dess verksamhet bygger på att göra skillnad mellan svenskar och nyanlända, genom att rikta sin verksamhet mot just den sistnämnda gruppen, och detta i sig är nog för vårt ställningstagande att yrka avslag i ärendet.

     

    Det finns dock ytterligare skäl till vårt avslagsyrkande, och det handlar om huruvida föreningens intentioner att få nyanlända att komma in i samhället verkligen kan uppfyllas genom den verksamhet som föreningen har för avsikt att bedriva.

     

    För att komma in i det svenska samhället behöver man också anpassa sig till det. Det är en lång och svår process, och det behövs en del hjälp på vägen från samhället och medmänniskorna, utöver egen vilja och strävan att anpassa sig till det nya. En viktig del i detta med att ge viss hjälp är att lyfta fram den svenska kulturen och låta nyanlända få god inblick i den. Det sker genom naturliga möten med svenskar i allehanda vardagliga situationer, men också genom särskilda insatser som än mer möjliggör möten mellan nyanlända och svenskar och i högre utsträckning tillgängliggör den svenska kulturen för nyanlända. Exempel på sådana insatser är lokala kulturlotsar och Sverigecenter som vi föreslår från riksnivå och ställer oss positiva till även här i Klippan.

     

    I afghanska föreningens ansökningshandlingar framgår (som redan nämnts) visserligen att de har för avsikt att främja medlemmarnas etablering i det svenska samhället och att informera om det svenska samhället. Men det framgår också att de till stor del kommer att ägna sig åt att lyfta fram en helt annan kultur än just den svenska som de nyanlända behöver möta i så stor utsträckning som möjligt för att komma in i samhället. Föreningen har för avsikt att visa upp den afghanska kulturen för övriga samhället, bland annat genom att fira afghanska högtider och då bjuda in andra att ta del av firandena.

     

    Sådan verksamhet är enligt oss den absoluta motsatsen till att främja etablering i det svenska samhället. Det är snarare att betrakta som ett försök att integrera svenskar i afghansk kultur, när det i rimlighetens namn borde vara precis tvärtom: att nyanlända ska integreras in i det svenska samhälle de flyttat till och på sikt också bör känna samhörighet med.

     

    Vi gör sammanfattningsvis bedömningen att den verksamhet som föreningen tänker bedriva splittrar mer än förenar, och försvårar för nyanlända att komma in i samhället mer än hjälper dem med det.

     

    Skattemedel, vilket föreningsbidrag utgörs av, ska gå till det som gör så stor samhällsnytta som möjligt för så många medborgare som möjligt. I sammanhanget att få nyanlända att bli en del av det svenska majoritetssamhället vilket är i allra högsta grad önskvärt, bör skattemedel därför läggas på insatser som ökar nyanländas möten med och förståelse för svensk kultur, istället för på insatser som ska öka svenskars möten med och förståelse för nyanländas kultur. Skattemedel bör inte heller gå till att uppmuntra nyanlända att behålla sina tidigare kulturer och mest umgås med människor från sina hemländer. Istället bör medlen läggas på att förbättra förutsättningarna för nyanlända att umgås med fler svenskar och att ta till sig den svenska kulturen.

     

    Om nyanlända vill fira sina traditionella högtider med familj, vänner, bekanta, grannar eller inom en förening får de gärna göra det. Om de vill visa upp sina kulturer för andra genom att bjuda in vänner, bekanta, grannar eller allmänhet får de gärna göra det. Det vänder vi oss inte emot av det enkla skälet att det inte angår oss som politiker vad människor ägnar sig åt på sin fritid. Vi ska hålla oss för goda för att ha åsikter om sådant. Däremot vänder vi oss emot att skattemedel ska gå till att främja nyanländas högtidsfirande och övriga kultur. Rimligare vore att lägga skattemedel på att fira svenska högtider och att då bjuda in både svenskar och nyanlända.

     

    Avslutningsvis. Om man vill ha föreningsbidrag för att lära människor att simma, eller för att delta i andra idrotter/fysiska aktiviteter än simning, så möjliggörs detta genom att starta idrottsföreningar som förenar människor som har idrotten som gemensamt intresse, oavsett vilket land de kommer ifrån. På så sätt skapas viktiga mötesplatser och främjas förståelse och respekt mellan människor med olika etnicitet. I förlängningen leder det till det viktigaste av allt i en nation: gemenskap i samhället.

     

    Med anledning av det som ovan angetts yrkade vi avslag på att godkänna Afghanska föreningen för alla som bidragsberättigad kulturförening och att bevilja föreningen startbidrag. Vårt avslagsyrkande vann inte gehör, varför vi reserverar oss mot beslutet.

     

    För Sverigedemokraterna Klippan

    Tommy Andersen